Ordförande har ordet

Ett år in i pandemin. Det moderna samhället med mobilitet och resande, pampiga evenemang, gallerior som kryllar av glada shoppinggäster och ett utbud av restauranger och barer som nästan alltid är öppna, har abrupt luckrats upp och satt begränsningar i allas tillvaro. Men med begränsningar har det även vuxit fram nya tankesätt och möjligheter.

Med kontor som ekat tomma efter uppmaningen att stanna hemma har hela tjänstemannasektorn behövt tänka om och tvingats till en omstrukturering. Man står inför en förändring i en takt som få hade kunnat drömma om tolv månader tillbaka i tiden, i ett land där allt ska utredas och genomgå en byråkratisk process från staten, via myndigheterna ner till kommunerna. Med denna omstrukturering så menar jag såklart digitaliseringen. I allt högre grad är den aktuella arbetsmetoden just digital. Arbetsverktyg som ’’Teams’’ används för att kunna hålla möten, kolleger emellan eller med externa parter. Men även för att kunna ta en kopp kaffe med sina kolleger på fikapausen. Distansarbete har helt plötsligt fått en ny innebörd.

Fler undersökningar visar att många tjänstemän tycker att de är minst lika, om inte mer effektiva med sina arbetsuppgifter när de jobbar hemifrån, samtidigt som de får mer tid över till vardagen. Så länge man drar nytta av de redskap som finns för att upprätthålla gemenskap och kommunikation, som krävs för att bevara en fungerande arbetsplats har jag svårt att se att arbetssättet skulle gå tillbaka till att vara lika bundet till kontoret. Det vore att sträva tillbaka mot det som varit snarare än att tillämpa de förbättringar som framtiden har att erbjuda.

Med en ökad digitalisering som kanske skett betydligt snabbare än vad många hade föredragit kommer vi också kunna dra lärdom av våra erfarenheter, samtidigt som de digitala plattformarna får möjlighet att förbättras och arbetsmetoderna likaså. Jag tror att tiden då distansarbete är vardag är en tid som är här för att stanna, och hemmakontoren har aldrig förr varit så ”nära” kontoret.

/Benjamin Bergkvist